|
Svenska spökhistorier.
Kapitel 73.
Den stulna fattigkistan.
Under en vistelse i Södermanland för några år sedan, träffade jag en pastor om vilken jag hört berättas att han hade upplevat ett spökäventyr.
I början var han ej vidare villig att närmare relatera sin upplevelse, men efter en stund gick han med därpå. Jag vill nu försöka återge hans berättelse så gott sig göra låter:
"Omkring 14 dagar efter advent år 1918", berättade pastor R., "låg jag i min studerkammare, som finns i husets andra våning. Det var tidigt på morgonen mellan klockan 2 och 3, då jag till min förvåning hörde någon gå av och an liksom i tofflor, och stanna framför ett bokskåp, som stod vid dörren, vilket jag köpt av min företrädare, och som även under hans tid stått på samma plats. Jag reste mig upp, och i morgonskymningen kunde jag tydligt se en vit skepnad, som stod och liksom famlade vid skåpets dörr. Jag ringde då på frun, och hon kom efter en stund in och sade till mig helt förfärad:
`Där ute står en karl, som är klädd i en vit nattrock. Kanhända det är någon, som vill tala med pastorn.`
Jag kastade litet kläder på mig, öppnade dörren och frågade om någon var därute, men fick intet svar och ej heller syntes någon till.
Följande morgon omtalade jag händelsen för min kollega, som hade skött pastoratet under min föregångares sjukdom. Han hade sett och hört samma sak.
Så förflöto 14 dagar med samma oro - ibland visade sig samma syn men alltid vid samma tid. Då kom min bror på besök. Han var kyrkoherde i en grannsocken och 6 år äldre än jag. Han bad att få sova i mitt rum och sade sig vilja tilltala anden, och hans önskan villfors med tacksamhet av mig.
Då vi sagt varandra god natt gick min bror in i spökrummet och klädde av sig och efter en god stund somnade han in men vaknade vid att han ej längre var ensam i rummet utan att det var någon, som gick av och an för att slutligen stanna framför bokskåpet. Då frågade min bror:
`I Guds namn frågar jag dig, vem är du och vad vill du?` Gestalten svarade ej, men pekade på skåpets fot och försvann.
Följande dag undersökte vi noga skåpet, men funno i början ingenting särskilt utom mina böcker. Slutligen upptäckte vi dock i själva foten en låda, som efter mycket arbete blev uppbruten. Däri fanns en gammal läderpung, i vilken det låg 280 kronor och 24 öre och en papperslapp, på vilken stod att pengarna blivit sparade ur fattigkassan.
Jag har själv, sedan dess blivit helt annorlunda sinnad, beträffande läran om andar. Det förundrar mig ännu, att en sådan man, som min företrädare i ämbetet för en så ringa summa, ej fick någon vila, förrän dessa pengar blivit upptäckta och återställda till sina rättmätiga ägare, de fattiga. Sedan detta skett, har icke något övernaturligt visat sig i huset", slutade pastorn, och jag lämnade huset glad över att fått höra en trovärdig "spökupplevelse".
H. Åkerstrand.
|
|
|
|